En svacka i planeringen

Det började med en tung och moloken stämning förra veckan. En känsla av att inte vilja vara där jag är, men heller inte riktigt känna glädje över vart jag vill eller hur det kommer att bli. Svårt att förklara, men kan tänka mig att detta tillstånd förstärkt gånger tio uppfyller kriterierna för en klinisk depression.

Svårt att se vart det kom ifrån, säkert påverkat av pandemi-tillvaro där livet just nu verkligen mest innehåller tradigheter. Utebliven träning. Jobbigheter på arbetet men samtidigt ingen pepp i att spara lön och sikta på något annat "för vad spelar det för roll". Så nedslående. Addera en rejäl skvätt hälsoångest och känsla av att äsch man lever, man dör och det kan ske när som helst och säkert har jag redan cancer nu. Skitvecka som sagt. 

Förstås i enlighet med detta raderas hela mitt blogginlägg när jag försöker publicera det också. Så det här får bli en kortversion. Hoppas på ljusare stämningsläge framöver. Men just nu, blä.