Livsplanen 1.1

Någonstans måste man börja. Jag får börja från det här läget: mitten på 30, boendes med partner i en liten brf i en storstad. Sparkapital hyfsat insamlat och ett arv investerat. Oerhört mycket högskolepoäng (och tillika stort CSN-lån). Eftertraktad utbildning men arbetsvillkor och arbetsmiljöer som har kostat mig så mycket redan.

Där jag också är: livskris light? Försöka att hitta en livsplan som ger glädje och inte bara är att försöka fly från misstrivsel. Hitta den där riktningen och gradvis våga göra val som förhoppningsvis leder till något jag inte vill längta bort ifrån.

Men det är ju redan där jag kan börja tvivla. Vem vet vad man vill ha egentligen? Eller snarare; ska jag börja våga göra val som skiljer sig från normen i hopp om att det kan bli bra i längden? Och kanske inte bli för feg i att inte ens våga testa.

Har haft så stor glädje att läsa om andras tankar och sparresor mot ett liv i FIRE. Tänker att detta kan gå bli min offentliga anteckningsblock mot att hitta min plan.